Installation av Debians nätverksgränssnitt

Debian Network Interface Setup



Kunskapen om installation av ett nätverksgränssnitt i Debian GNU/Linux och Debian-relaterade distributioner är avgörande för varje Linux-ingenjör. I den här artikeln förklarar vi för dig var du hittar rätt information och hur du ställer in den för IPv4 IPv4 [2] och IPv6 [3] . Antalet alternativ är ganska långt men ger dig mycket flexibilitet för din specifika situation.

Debians nätverksinställning

Hela konfigurationen för nätverksgränssnitten lagras i vanliga textfiler i en enda katalog med namnet /etc /network. Den här katalogen innehåller ett antal filer och underkataloger som täcker både installationen för IPv4 och IPv6.







  • gränssnitt och gränssnitt. d: allmän konfiguration per gränssnitt
  • if-down.d: skript som körs om gränssnittet går ner
  • if-post-down.d: skript som körs efter att gränssnittet har gått ner
  • if-up.d: skript som körs om gränssnittet går upp
  • if-pre-up.d: skript som körs innan gränssnittet går upp

Den specifika konfigurationen görs per nätverksgränssnitt. Du kan lagra allt i en enda fil som heter gränssnitt, eller som separata filer i kataloggränssnittet. D. En typisk IPv4 -konfiguration från en bärbar enhet visas nedan. Den består av ett loopback -gränssnitt | _+_ |, ett ethernet -gränssnitt | _+_ | och ett trådlöst gränssnitt | _+_ |. Rad 1 avser att inkludera alla skript som är lagrade i katalogen | _+_ |. Linjerna 3 till 5 konfigurerar | _+_ |, rader 7 till 9 /dev /eth0 och rad 11 gränssnittet /dev /wlan0. En detaljerad förklaring till de enskilda kommandona ges nedan.



1 källa /etc/nätverk/gränssnitt. d/ *
2
3 # Loopback -nätverksgränssnittet
4bil det
5iface lo inet loopback
6
7 # Det primära nätverksgränssnittet
8allow-hotplug eth0
9iface eth0 inet dhcp
10
elvaiface wlan0 inet dhcp

För andra Debian GNU/Linux -utgåvor eller distributioner baserade på det kan filgränssnitten se likadana ut men med olika namn för nätverksenheterna. Från och med Debian 9 Sträck ut de gamla nätverksnamnen som | _+_ | och | _+_ | har försvunnit eftersom enhetsnamnet kan ändras. De nya namnen liknar dessa - | _+_ |, | _+_ |, | _+_ | och | _+_ | [1] . För tillgängliga nätverksgränssnitt, titta på filen/sys/class/net - i vårt fall heter gränssnitten | _+_ | och | _+_ |.



Listan över tillgängliga nätverksgränssnitt:


Konfigurationen för dessa gränssnitt ser ut enligt följande. Bilden nedan är hämtad från en Debian GNU/Linux 9.5. '





Den grundläggande nätverkskonfigurationen på en Debian GNU/Linux 9.5:


Som nästa steg kommer vi att titta på de enda satserna för att konfigurera ett önskat gränssnitt.

Debians nätverkskonfiguration i detalj

Automatisk aktivering av ett gränssnitt vid start

Vid start av ditt system går installationsskripten igenom konfigurationsfilerna för nätverksgränssnitten. För att automatiskt aktivera ett gränssnitt lägger du till nyckelordet auto (kort för allow-auto) följt av det logiska namnet på gränssnittet (erna). Installationsskript anropar kommandot ifup -a (kort för –all) som aktiverar de nämnda gränssnitten. Följande rad tar endast upp loopback -gränssnittet /dev /lo:



bil det

Nätverksgränssnitten tas upp i den ordning de listas. Följande rad tar upp /dev /lo följt av /dev /wlan0 och /dev /eth0, så småningom.

auto lo wlan0 eth0

Aktivera ett gränssnitt om nätverkskabeln är ansluten

Nyckelordet allow-hotplug leder till en händelse baserad på en fysisk anslutning. Det namngivna nätverksgränssnittet aktiveras så snart nätverkskabeln ansluts och avaktiveras så snart nätverkskabeln kopplas ur. Nästa rad visar detta för Ethernet -gränssnittet /dev /eth0 (liknande rad 8 i lista 1).

allow-hotplug eth0

Statisk gränssnittskonfiguration

För att kommunicera med andra datorer i ett nätverk tilldelas ett gränssnitt en IP -adress. Den här adressen erhålls antingen dynamiskt (via DHCP) eller ställs in på ett fast sätt (statisk konfiguration). Därför börjar deklarationen av gränssnittet med nyckelordet iface följt av det logiska namnet på nätverksgränssnittet, anslutningstypen och metoden som används för att erhålla IP -adressen. Nästa exempel visar detta för nätverksgränssnittet /dev /eth0 med den statiska IPv4 -adressen 192.168.1.5.

iface eth0 inet statisk
adress 192.168.1.5
nätmask 255.255.255.0
gateway 192.168.1.1

Efter gränssnittsdeklarationen uppmanas du att ange ett antal alternativ (alternativnamn inom parentes). Detta inkluderar värden som IP -adress (adress), nätmask (nätmask), sändningsområde (sändning), routningsmätning för standardgateway (metrisk), standardgateway (gateway), adressen till den andra slutpunkten (poängpunkt), länkens lokala adress (hwaddress), paketstorleken (mtu) samt adressens giltighetsomfång (omfattning). Nästa exempel visar konfigurationen för IPv6 för nätverksgränssnittet /dev /enp0s3 [4] .

iface enp0s3 inet6 statisk
adress fd4e: a32c:3873: 9e59: 0004 ::254
nätmask80
gateway fd4e: a32c:3873: 9e59: 0004 ::1

Dynamisk gränssnittskonfiguration via DHCP

Anslutning till olika nätverk kräver flexibilitet. Dynamic Host Control Protocol ( DHCP ) [5] gör denna flexibilitet möjlig och nätverksskripten tilldelar IP -adressen till nätverksgränssnittet som överlämnas från DHCP -servern. Följande rad visar detta för wlan -gränssnittet som heter /dev /wlan0:

iface wlan0 inet dhcp

#För IPv6, använd den här raden istället:
iface wlan0 inet6 dhcp

I likhet med den statiska konfigurationen ovan kan du ställa in ett antal alternativ. Dessa alternativ beror på din DHCP -inställning. Bland annat innehåller listan det värdnamn som ska efterfrågas (värdnamn), mätvärdet för tillagda rutter (metriska), den föredragna leasingtiden i timmar eller sekunder (leasetider, leasetime), klientidentifieraren (klienten) eller maskinvaruadressen (hwaddress) ).

Andra alternativ

Konfigurationsfilen /etc /interfaces tillåter också inställningar för Bootstrap -protokollet ( BOOTP ) [6] (bootp), PPP (ppp) samt IPX [7].

Visar gränssnittskonfigurationen

Fram till version 8 av Debian GNU/Linux använder du kommandot/sbin/ifconfig för att visa gränssnittskonfigurationen. Se konfigurationen för det första Ethernet -gränssnittet nedan.

Gränssnittskonfiguration med ifconfig :

Från version 9 och framåt är kommandot ifconfig inte längre förinstallerat och ersatt av sin föregångare ip. Använd kommandot ip addr show, istället.

Gränssnittskonfiguration med ip:

Aktivera och inaktivera ett gränssnitt

Som redan beskrivits ovan möjliggör alternativet auto automatiskt ett gränssnitt vid start. Det finns två kommandon för att aktivera och inaktivera ett gränssnitt, manuellt. Upp till Debian 8, använd ifconfig eth0 up eller ifup eth0 för att aktivera gränssnittet. Använd endast ifup eth0 från Debian 9. Motparterna är ifconfig eth0 down och ifdown eth0. Bilden nedan visar standardutmatningen när ett gränssnitt aktiveras.

Gränssnittsaktivering med ifup:

Lägger till fler alternativ

Det är möjligt att lägga till ytterligare åtgärder om ett gränssnitt är aktiverat eller inaktiverat. Dessa skript kallas if-pre-up och if-post-down-skript och spelar in innan de aktiverar och efter att ett gränssnitt inaktiveras.

Nästa exempel visar detta i kombination med en brandvägg som är aktiv om gränssnittet också är aktivt. På rad 3 anropas skriptet /usr/local/sbin/firewall-enable.sh innan gränssnittet aktiveras (därav taggen pre-up och i rad 4 manuset /usr/local/sbin/firewall-disable.sh anropas efter att gränssnittet har inaktiverats.

1allow-hotplug eth0
2iface eth0 inet dhcp
3förberedelse/usr/lokal/sbin/brandvägg-enable.sh
4post-down/usr/lokal/sbin/firewall-disable.sh

Slutsats

Den grundläggande konfigurationen av nätverksgränssnitt i Debian GNU/Linux är jämförbar lätt - några rader kod, och det är klart. För mer information om ytterligare alternativ kan du titta på resurserna nedan.

Länkar och referenser

[1] Debian Wiki, nätverkskonfiguration
[2] IPv4, Wikipedia
[3] IPv6, Wikipedia
[4] Debian Static Ip IPv4 och IPv6
[5] Dynamic Host Control Protocol (DHCP), Wikipedia
[6] Bootstrap Protocol (BOOTP), Wikipedia
[7] Internetwork Packet Exchange (IPX), Wikipedia

Tack

Författaren vill tacka Axel Beckert för hans hjälp och kritiska kommentarer när han förbereder denna artikel.